Akut domarbrist i Västergötland


Domarbristen är påtaglig i Västergötland, där man gått från att ha 330 till 220 tillgängliga domare under de senaste fem åren. (Bild: Johanna Lundberg/Bildbyrån)

På fem år har antalet domare minskat med en tredjedel.
Bristen är påtaglig och akut.
– Var ska vi få tag på nya domare? Det är ett stort bekymmer, säger Fredrik Isacson på Västergötlands fotbollsförbund (VFF).

Av egen erfarenhet vet Fredrik Isacson hur svårt det är att vara domare. Under sin tid som spelare och lagkapten i Skövde AIK var han nämligen ”en stökig jäkel”.
– Men sedan så upptäckte jag en blå regelbok som jag inte sett tidigare, och bestämde mig för att gå en domarkurs. Där fick jag tre rätt av tretton. Då fick man en aha-upplevelse och insåg att man nog ska hålla käften, säger han och skrattar.

I rollen som assisterande d­omare (AD) tog han sig sedan ända upp till superettan, i ett team där M­ichael Lerjéus ingick. 2007 valde dock Isacson att lägga satsningen åt s­idan, och tre år senare fick han jobb på förbundet.

Det är från den posten han har följt den negativa domarutvecklingen på senare tid. Från 330 domare 2010 till 220 i dag.
– Samtidigt har vi gjort några medvetna val under resan, om det var rätt eller fel vet jag inte. Vi har försökt trycka hårt på att steg 1-­­utbildningen ska vara kvalitativ och därför ställt krav från b­örjan. Man kan inte vara en ”chips­domare” som kommer direkt från tv-fåtöljen och väger 400 kilo, k­onstaterar Fredric Isacson.
– Förr tog vi ju in allt och alla, och hade dålig kvalitet på domarna. Dit vill vi inte komma igen. Men frågan är vad föreningarna vill …

Nyligen nåddes nämligen samtliga klubbar i Västra Götaland av ett brev med VFF som avsändare. Där uppmanar man föreningarna själva att bidra med framtidens d­omarunderlag.
– Det är den första akuta insatsen vi gör, menar Isacson.

Själv har han hållit i den uppföljningsprocedur som försökt att åskådliggöra orsakerna till att d­omare slutar. Skälen, säger Fredrik Isacson, är oftast tre:
1) Flytt från landsbygden till större städer, för studier eller jobb.
2) Domarbördan; att antalet matcher är för många.
3) Arbetsmiljön.

Det är främst den sistnämnda kategorin som VFF aktivt försöker att påverka, och även där läggs ett stort ansvar på klubbarna.
– Det är viktigt att man tänker på klimatet runt sina sammandrag och matcher, från dam- och herr­seniorer ända ner till lägsta lag. Det är inte acceptabelt att, till exempel, föräldrar och syskon kan stå och gorma vid sidan.

Har klimatet förändrats sedan du började på VFF?
– Spontant känns det så. Det är råare därute, man kan säga precis vad man vill. Och även där bottnar det i en brist på ledarskap – det finns inte tillräckligt starka ledare i föräldragruppen, svarar Fredrik Isacson.

Andreas Ekholm från Trollhättan, som i dag dömer herrarnas d­ivision 2, menar att den allmänna synen är att domare är något slags ”nödvändigt ont”.
– Det är inte många som tänker på att det inte blir några matcher överhuvudtaget utan domare, m­enar han.

Bristen på rättskipare tvingade i våras förbundet att ta ett drastiskt beslut – antingen skulle assisterande domare tas bort i herr­femman eller damtvåan. När valet föll på det senare uppstod svallvågor på de sociala mediernas stora ocean.
– Tyvärr blev det en jämställdhetsfråga, och det var olyckligt. Vi vill ju inget hellre än att ha AD i damtvåan också, säger Fredrik I­sacson som menar att man i s­tället tittade på antalet bestraffnings­ärenden (grova utvisningar samt avvisningar), där herrarna var b­etydligt mer frekvent representerade.
– Men jag är nästan hundra på att även herrfemmorna får klara sig utan AD framöver. Det lär komma vilken helg som helst.

För Andreas Ekholm har de sämre förutsättningarna blivit alltmer påtagliga, och svårigheten med att bolla jobb, familjeliv och dömandet har fått honom att överväga att sluta. Men det vore som att ”plocka bort ett ben”, säger han.
– Här är man verkligen en del av fotbollsfamiljen. Dessutom är det bästa sättet att följa en fotbollsmatch att döma, om man nu inte spelar själv.

Fotnot: Detta är del 1 i en artikelserie om domarsituationen i området.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*