Onsdagslistan: Snyggaste klubbmärkena

Nästa vecka tänkte jag att vi skulle börja sammanfatta våren i listform, och då tänker jag främst på att ta fram succéer (och eventuella besvikelser) under de månader som passerat. Men vi väntar ett par dagar till, tycker jag.

Istället är det de snyggaste klubbmärkena som ska rankas idag. Det var ingen enkel uppgift att sålla bland de 25 sköldar som existerar i TTELA-land, men till slut kom jag fram till en vettig rangordning.

Sedan får vi ju se om ni håller med om det.

Här har ni de klubbmärken som rankats i topp. Övre raden från vänster: Trollhättans Syrianska, FC Trollhättan och Skoftebyn. Nedre raden: Wargön, Hjärtum och Mellerud. 

1. TROLLHÄTTANS SYRIANSKA
Traditionella klubbemblem är inget för mig, vilket ni lär märka. Därför är Syrianskas märke en frisk fläkt i lokala sammanhang, med en färgkombination som närmast ger associationer till Barcelonas läckra bortaställ för säsongen 2013/14. Klubbnamnet pryder den översta delen, och symbolen återfinns – som bekant – på den syrianska flaggan. Årtalet för föreningens grundande finns med (viktigt!) och stadens namn igen, vilket kanske är lite väl övertydligt men knappast fel. Nej, det här är helt klart TTELA-fotbollens snyggaste klubbmärke.

2. FC TROLLHÄTTAN
FCT gynnas säkerligen av sin relativt unga levnadstid. Jag vill nämligen tro att man knappast hade haft en lika läcker logga om bildandet skett på 1950-talet istället. Oavsett så är den en designmässig fullträff, där färgerna rött och svart gifter sig perfekt, och där man även lyckats få in några läckra detaljer. Jag tänker lite på en klassisk medeltidssköld, och det är absolut ingen dålig sak i sig. Snarare tvärtom.

3. SKOFTEBYNS IF
Guld signalerar, åtminstone i min värld, framgång och klass. Lägg till en lagerkrans – ja, i just den kulören – och du vet att man talar om en klubb med stora ambitioner. I övrigt är det inga konstigheter som omgärdar Skoftebyns emblem, utan det är en klassisk sköld med föreningens bokstäver. Visst, jag hade gärna sett ett lite mer behagligt typsnitt, men man kan inte få allt. Det här är ändå så nära ett toppbetyg man kan komma.

4. WARGÖNS IK
Det ska erkännas – det är inte helt enkelt att se vad djuret på Wargöns klubbmärke egentligen är för något. En hare? Hund? Något annat? Jag vet inte, och då har jag ändå representerat föreningen under en (inte alltför framgångsrik) säsong. I övrigt tycker jag att emblemet är lite fulsnyggt, med färger som sticker ut, lagerkransen och ett stort ”W” mitt i allt. Jodå, det här måste man bara gilla ändå.

5. HJÄRTUMS IS
Hjärtums klubbmärke måste ju bara ha ritats av någon student på Konstfack. Det är i varje fall så jag vill att det ska vara, i den bästa av världar. Här har man nämligen tänkt lite annorlunda, om vi bortser från att bakgrunden är en klassisk sköld. Färgerna är kanske inte de allra mest väntade, och dessutom ser ju halva ”H”:et ut att gömmas bakom det blåfärgade hjärta som är beläget i emblemets centrum. Men det är ändå snyggt, förbaskat snyggt.

6. MELLERUDS IF
De flesta klubbarna jobbar med mjuka former när de ska ta fram emblem, men MIF har valt en lite annorlunda väg och skapat något som… ja, vad är det egentligen? Det känns lite som en företagslogga för något gruvbolag, men samtidigt skapar de vassa konturerna en lite hotfull inramning som förhoppningsvis gynnar laget när motståndare kommer till Rådavallen. Eller så kanske jag bara överdriver vikten av ett läckert klubbmärke. Jo, jag röstar nog på alternativ nummer två där.


På plats sju till tio hittar vi följande klubbmärken: IFK Trollhättan, Brålanda, Upphärad och Göta.

7. IFK TROLLHÄTTAN
Nu kommer vi till de lite mer traditionella klubbmärkena, och här har ju IFK Trollhättan i princip lyckats så väl man kan. Det är en sköld, texten får all uppmärksamhet och allra längst ner ligger en stjärna. Det är dock oklart vad den sistnämnda representerar. I övrigt är det färger som trivs bra i varandras sällskap, och ett trevligt typsnitt. Med ett årtal inristat i skölden så hade man dock kunnat ta ytterligare ett par placeringar.

8. BRÅLANDA IF
Här hittar vi återigen ett klubbmärke som sticker ut. Brålanda IF har nämligen format loggan efter en treklöver. Tror jag. Till saken hör att min förre lagkamrat Andreas Jansson (nu i just BIF) tidigare erkänt att man identifierar sig som ”bönder” därute, och därför känns det inte helt ologiskt att emblemet har kopplingar till naturen och friluftsliv. Min enda invändning är väl att ”F”:et borde bytt plats med ”I”:et i det här fallet, men det faller väl in under kategorin ”I-landsproblem”.

9. UPPHÄRADS IS
Är den snygg eller ful? Eller bara märklig? Hörni, jag har funderat på det hur länge som helst, utan att komma fram till något vettigt. Men det handlar säkerligen om en kombination av samtliga tre. UIS-loggan är nämligen rätt så ”artsy”, och ser mest ut som en drake som vajar i vinden, framför en fyrkantig eller rektangulär bakgrund (lite svårt att avgöra faktiskt). Färgkombinationerna är annars helt okej, men utformningen lite udda. Mystiken kanske är den största styrkan här å andra sidan.

10. GÖTA BK
Egentligen är det dött lopp här mellan Göta och Halvorstorp. Dessa två emblem är nämligen i princip identiska, frånsett några små detaljer. Göta satsar på blått där Halvorstorp kör på svart, och man har en lite mindre sköld med en snyggare typografi. Just det senare – i kombination med att färgerna tilltalar mig mer – gör att Göta kniper den så åtråvärda tiondeplatsen, framför en rad utmanare.

Senaste onsdagslistorna:
17/6: Snabbaste spelarna (herr)
10/6: Mest svårstavade namnen
3/6: Bästa pådrivarna (dam)
27/5: Bästa pådrivarna (herr)
20/5: Bästa klubblåtarna
13/5: Främsta klubbrivaliteten
6/5: Främsta fotbollsfamiljerna
29/4: Bästa fotbollstwittrarna

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*