Throwback Thursday: VIF:s dreamteam

Throwback Thursday tog en kort paus i förra veckan, och den enkla anledningen då var tidsbrist. Men nu finns det betydligt mer av den varan – och därför är det dags att återge ännu ett kapitel från den lokala fotbollshistorien.

Vi kör även den här gången på temat ”seriesegrar” och plockar fram Vänersborgs IF:s division 4-lag från 2012, med en viss Lennart ”Kral” Andersson som tränare.

Det blir den längsta berättelsen hittills, men också en av de allra bästa.

Serieseger4

14 september 2012. (Bild: TTELA)

Erik Hallberg berättar:

”Den här säsongen kommer man ihåg på många plan. Kral kom och det var ju helt fantastiskt, han satte nivån direkt. Jag minns att vi hade en upptaktsträff med honom och för många var det här med värderingar och vilken kultur man ska ha i omklädningsrummet något helt nytt.

Personligen hade jag spelat på en massa positioner innan, så jag frågade Kral vad han tyckte att jag skulle spela. ’Du ska vara forward’, sa han på sin dialekt, och med facit i hand var det ett jäkligt bra beslut. Det blev ju några baljor.

Före säsongen hade vi en teamdag på VIF-gården. Vi skulle käka ihop och ge oss ut på en lång jävla löparorientering i Vänersborg, någon sträcka som vi skulle ta oss runt. Shady El-Ghobary höll i grytorna och gjorde en köttfärssås med massa gamla kryddor och grejer, så mitt under löprundan fick folk så ont i magen att de fick sätta sig och skita. Alla hade panik! Jag själv fick sätta mig någonstans nere vid Skräcklan och bara ösa ut den här skiten, haha!

Kral började i alla fall sätta det här professionella tänket som vi inte haft tidigare. Det var lite det vi saknade, vi hade ju ett jäkla bra lag. Om jag inte minns fel så var det spelare som ’Kärna’ (Andreas Ramm), Eric Augustsson, (Mathias) Björkman, Peter Karlsson i mål, Björn Larsson… det var som sagt ett riktigt bra lag. Sedan hade vi ’Sella’ (Selami Sinani) och Nermin (Omerovic) på kanterna och jag, tillsammans med Kärna, som kamikaze-piloter på topp.

Vi spelade egentligen jäkligt enkel fotboll. Kral var inte den här krusidullgubben som man kan tro med de här spelarna, utan vi spelade rakt och var oerhört effektiva. Mycket handlade som sagt om Krals sätt att leda och strukturera upp laget. Han satte en kravbild på föreningen som emellanåt kanske var för hög, men det hjälpte naturligtvis oss spelare att få bättre förutsättningar. Det var ett sånt år: bra spelare, en jäkla bra tränare och allt bara flöt på.

Jag har för mig att vi ledde i princip från start till mål. Personligen gick jag torrt i de fem första omgångarna, men vi var ändå med från början. Bäst kommer jag ihåg derbymatchen mot VFK, några omgångar från slutet, där det var klasskillnad mellan oss. Jag vet att jag tänkte att det här laget hade kunnat spela ett par nivåer högre upp. ’Fan vad bra vi är!’

Dessförinnan hade Kärna försvunnit. Jag och han spelade på topp under första halvan, och sedan kom yrvädret (Ibrahim) Tahini in under andra. Jag fortsatte att göra mål med honom, men det var ju klasser bättre att spela med Kärna naturligtvis. För laget blev det ingen skillnad rent målproduktionsmässigt, men Kärna var en underbar gubbe att spela ihop med.

Jag ledde skytteligan inför den sista omgången, med två eller tre mål, och jag gjorde även något mål i den sista matchen. Sedan när jag satte mig i bussen på väg hem så sa någon: ’Du kom tvåa i skytteligan.’ ’Va?!’, svarade jag. Då hade (Robert) Barkin i Vara gjort fem i sista matchen och gått om mig med ett mål. Hur ofta vinner man en skytteliga? Oerhört sällan. Då måste jag erkänna att jag blev jävligt besviken, fast vi hade vunnit serien.

Det är sällan man har den känslan från början, men redan när vi fick Kral som tränare så kände jag att om det var någon gång vi skulle gå upp så var det nu. Han satte grundstenarna till vad föreningen är idag, kan jag tycka. I alla fall runt A-laget. Vi hade ett bra lag i många år där, men det var ju väldigt spretigt och kanske lite rörigt. Sedan när Kral kom… ja, jag vill påstå att han startade VIF:s resa på något sätt.

Det här är nog det bästa laget jag spelat med. Jag gjorde några matcher under första året som FC Trollhättan bildades, men då var jag inte ordinarie så det var en helt annan grej. Vi hade ett bra lag säsongen när jag var i Oddevold också, men nej, VIF är det bästa laget där jag själv har varit en av de ledande spelarna. Jag var för övrigt och såg VIF nyligen och saknade den här dynamon i laget, härförarna som vi hade i varje lagdel på den tiden. På träningarna var det alltid krig.

Efter säsongen gick Kral till Motala, och det tyckte jag och de flesta var riktigt tråkigt. Det var inte bara att han var en jäkligt duktig tränare, utan han tog dit många bra spelare också. Frank Rosendahl kom efter honom och jag började försäsongen med att vara skadad och sedan kom jag inte riktigt igång. Jag hade väl inte ”Rosas” förtroende heller. Han är en bra tränare, men han har aldrig riktigt förordat mig, haha.”

Så här såg serietabellen ut i division 4 Norra säsongen 2014!

Lennart "Kral" Andersson.
Lennart ”Kral” Andersson.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*