Några ord om 1 april…

Måste skriva några ord om denna dag en som snart är över, dagen då skämten haglar… 1:a april. Tänker på min äldsta dotter som när hon drog ett skämt för mig konstaterade att ”just det mamma jag glömde DU HAR JU INGEN HUMOR” varvid jag skrattade så jag fick tårar i ögonen. För det där med humor är ju svårt, alla roas inte av samma saker. Därför i ärlighetens namn måste jag säga att jag bävar för den 1 april varje år. Funderar på hur många som såras av aprilskämt, måste skriva att tyvärr är nog många aprilskämt inte av god natur. Att skämta så man skrattar med eller skämta så man skrattar åt någon DET är skillnad på det. Att göra bort någon annan genom att lura den, finns det någon som vill bli lurad egentligen? Kanske är jag en av de som är känslig eftersom jag har tillits problem och har blivit lurad på hemska sätt ( dock inte på aprilskämt) men tror ändå att oberoende av OM man varit med om saker där tilliten fått sig en törn eller inte så är det nog få som tycker OM att bli lurade? Eller?

Så hoppas att du som läser inte blivit lurad på något sätt som sårat dig, och att dom du skämtat med någon idag sett till att ni skrattat tillsammans och att du inte sårat någon medvetet eller omedvetet.

Delad glädje är dubbel glädje säger man. Men att glädjas åt när man sårar någon annan eller att skratta när någon annan gjort bort sig är ingen delad glädje…
Word from Zuleta