…att vara en Solstråle för andra…guldkorn…

 Tanken på att vara en solstråle för andra när man som mist anar det är otroligt när man tänker efter, men har fått höra det nu så många gånger nu på sistone att jag börjar tro på att jag faktiskt är det .

Har haft så starka samtal men främmande människor nu de senaste dagarna i Vadstena. Och det fick mig att reflektera och inse att jag har nog allt som oftast djup och starka möten och starka samtal med människor vart jag än går. Självinsikt. Och när människor jag aldrig tidigare mött säger att de blir upplyfta av att prata med mig eller till och med av att se mig och mina strålade ögon så blir man ju självklart glad.Men tänker ju samtidigt att jag ”bara” är mig själv och vilken tur att dom träffat mig en dag när jag varit på topp!

Men ett samtal jag hade med en man i Vadstena sitter kvar. Han sa till mig att han minsann hade varit lika positiv som jag i min ålder för 20 år. Han sa att han hade gladeligen skickat 100 julkort till vänner och bekanta och ring och frågat vänner hur dom mådde, men så insåg han att dom aldrig ringde honom tillbaka. Det var alltid han som ringde. Han bestämde sig då för att slut ringa folk. Han var så bitter i tonen när han berättade detta för mig, så sorgsen i blicken. Jag sa det till honom att jag verkligen hoppas att jag inte skulle sluta att vara som jag är om 20 år, för jag vill ju fortsätta att sprida leende och inte för att nödvändigtvis få något tillbaka av dom jag ger till utan för att jag älskar att få folk att le och att uppmuntra.Och jag frågade honom om han hade gett och skickat julkort bara för att få julkort tillbaka, om man ger för att kräva något tillbaka eller om man ger för att man vill ge villkorslöst är ju skillnad. Det är ju sådan jag är. 

Ibland kan ju ett leende komma ifrån någon annan, ett oväntat håll när man som minst anar det. Jag vet vad ett leende kan gör och vad det kan betyda att få ett leende när man som mest behöver det! Eller en utsträckt hand. Såg att mannen jag pratade med tänkte efter ordentlig efter vårt samtal. När han gick sedan var han inte lika bitter utan önskade mig en trevlig vistelse i Vadstena! Och jag tackade för samtalet och önskade honom en trevlig dag.

Tanken på att vara en solstråle för andra när man som minst anar det är ju otroligt när man tänker efter. Kanske gav jag honom ett guldkorn som jag sa till honom att jag kände att man ibland får i möte med olika personer. Jag sa det till honom att jag samlade på guldkorn i vardagen. Tänk att få vara ett guldkorn för någon ibland utan att veta om det och ibland märker man det, ibland inte.

Så mina ord till dig som läser: Ett ögonblick av din tid kan rädda liv! Kan du vara ett guldkorn för någon idag medvetet så var det! Och vet du vad? Ett leende kostar inget, men det kan smitta av sig!
Ord från Zuleta idag.