Ger Du Från Hjärtat Får Du Dubbel Igen

 

Ibland ställer jag mig frågan ”Varför gör jag det jag gör?” sprider leenden och glädje, ”guldkorn i vardagen till och med till vild främmande människor” som jag inte ens känner! Det är sant jag gör bokstavligt talat det…

Och ser jag någon som mår dåligt kan jag inte vända bort min blick har, men jag är själv inte miljonär utan tvärtom. Hade jag varit det hade jag gett bort mer, oj vad jag hade håll på med välgörenhet, det är en dröm det med! Har alltid varit att få starta en fond som heter Zuletas guldkorn uttalat: Så letas guldkorn, vackert eller hur.

Och vem vet kanske blir min dröm om välgörenhetsfonden och insamling till behövande sann en dag med sång på en operascen, två flugor i en smäll!

Men i alla alla fall för att att slår det mig att är det inte oftast så att den som har minst verkar ge mest. Hur kommer det sig? Kanske för att de vet hur det är att inget har känner mer medlidande, eller än de som levt på ”en räkmacka” eller?

Ger man villkorslöst har jag lärt mig att man( även om jag aldrig räknar med att få något tillbaka) så får man förr eller senare dubbelt igen, det är som en himmelsk gyllene regel. Gud belönar den som ger från hjärtat utan att göra det för egen vinnings skull.

Det gör dock ont i hjärtat på mig när jag hör människor säga ”men jag kan väl inte rädda hela världen!?” Så trångsynt(!) och vart är medmänskligheten då undrar jag. Det blir en ”sköt dig själv och skit i andra mentalitet”. Vad hände med ”älska din nästa så som dig själv, tänker jag och mitt hjärta vill brista. MEDMÄNSKLIGHET: snälla genomsyra dessa människor, se din nästa och bry er mera om varandra, för om alla började att bry sig om EN enda människa till än sig själv och utanför sina egna ”närmsta” så skulle vi ju kunna ”rädda världen” eller? Lägga undan egoismen och se att vi lever i en värld där vi skall interagera med varandra!

Visst kan jag själv känna att när prövningarna hopar sig för egen del och jag vissa dagar vill dra täcket över huvudet, att ” jag blickar upp mot himlen och tänker: ärligt talat Gud vill du verkligen att jag skall gå ut i dag och sprida och glädje till människor idag? Är du helt seriös?! Lägg av?” men jag vet att det givna svaret är: JAJAMEN! För jag vet att som ett av mitt mantra och ett myntat Zuleta uttryck nu är: Ett ögonblick av din tid kan rädd liv! Med ett enda leende kan jag och du förgylla en annan människas dag, ja till och med liv! Tänk på det! Ett vänligt ord kan vara så otroligt mycket viktigare än du tror… Även till ”bittergökar”, även dom behöver leenden och kramar till och med ibland, vem vill krama någon som är sur som en ”ättika”? Tänk när en sådan person äntligen får en kram då mjuknar dom ibland (inte alltid, men ibland!). Sedan är det ju dumt att försöka omfamna en självmordsbombare, men lite får ni ju tänka själva!

Jag vet att ett telefonsamtal i rätt ögonblick räddade livet på någon jag känner. Och det är jag så oerhört tacksam för.

Så tänk på det kära läsare ibland vet man inte hur viktig man är. Kanske ger du av din tid till en person och får inte så mycket ”tillbaka i just det ögonblicket”, kanske får du inte veta förrän långt senare vad just det betydde att du fanns just då i det ögonblicket. Men jag kan garantera att:

Ger du villkorslöst från hjärtat så får du (tids nog) dubbelt igen.

Zuletas tankar från mig till dig

 

2 kommentarer om “Ger Du Från Hjärtat Får Du Dubbel Igen

  1. Så BRA skrivet och så ärligt och genuint äkta ifrån DITT HJÄRTA …

    Tvivla ALDRIG på dig själv och din förmåga att vidröra och ge till andra. Den är enorm …

    Ok det kanske BARA var EN du räddade livet på när du sa just det där ? Men tänk om han / hon har potensial och de rätta förutsättningarna att rädda 100 liv , tusen liv ?

    DÅ är dina ord livsviktiga även om du inte ser dem med blotta ögat och kan höra dem själv … ❤

    1. Tack snälla för dina ord, ibland vet man som sagt inte hur viktig man kanske är. Du kan göra så otroligt stor skillnad bara genom ett ord, ett leende, ett telefonsamtal, genom att ge av din tid över en kopp kaffe… Och det du gav var en liten stund av din tid och den tiden rädda ett helt liv.. När man tänker så så vill man bra gråta ibland, för vad kostar det egentligen dig att avsätta lite tid om det betyder att du räddar en annan människas liv…? Tack för dina ord, min kära vän!

Kommenteringen är stängd.