Förlåta, Försoning & Förtoende… 3 olika ”F”…

Det talas ofta om förlåtelse, och gärna i kristna sammanhang. Förlåtelse är nästa ”A & O” att förlåta någon som gjort dig orätt är ”ett måste för att få nå evigheten tycks det. Hade otroligt svårt i många år att förlåta några som gjort mig otroligt illa. Ni som läst tidigare inlägg förstår mig nog.

Eftersom jag är kristen och blev matad med vikten av förlåtelse fick jag otrolig ångest, ja ont i hjärtat av det faktum att jag inte kunde förlåta. Minns när jag stod vid ljusbäraren för över 15 år sedan (minst) och bestämde mig för att be Gud förlåta dem som gjort mig orätt i mitt ställe och tände ljus för den jag inte kunde förlåta. I flera år gjorde jag samma sak, tände ljus och bad Gud förlåta dom i mitt ställe.

Idag har jag förlåtit dem det var flera år sedan. Insåg att jag även när jag ”bara” tänt ljus faktiskt redan hade förlåtit i hjärtat. Annars hade jag ju inte tänt ljus för dom. Jag hade bara inte koll på det tre ”F:n” : Förlåtelse, Försoning och Förtoende.  När jag fick dessa tre ”F” förklarade för mig blev det en befrielse i mitt hjärta. Kanske känner du som läser likadant.

Enkelt förklarat så är förlåtelse en sak; att kunna förlåta någon som gjort dig orätt helt enkelt (eller kanske till och med dig själv).

Men bara för att du förlåter innebär det inte att du kan : Försonas med personen/ dem som gjort dig orätt! Att umgås med någon som gjort dig illa är kanske inte alltid sunt och ibland omöjligt, men kanske har du  ändå i hjärtat förlåtit och känner ingen bitterhet längre. De spökar inte i ditt sinne längre.

Förtroende då, ja det är ju inte lätt alla gånger att ge någon som gjort dig illa eller brutit din tillit ett nytt förtroende. Det kanske går med tiden men går det inte innebär det ju inte att ”förlåtelsen” i ditt hjärta är ogjort?

Ibland kanske man kan göra alla tre : Förlåta, försonas och ge nytt förtroende.  Men om man inte kan det utan ”bara” klarar av ett av ”F:n” så är det ändå ett bevis på ditt goda hjärta, skulle jag vilja påstå.

Skriver detta inlägg då jag hamnat i djupa samtal nu på sistone om just förlåtelse. Kanske hjälper det dig som läser. Mitt visdomsord blir följande:

Att förlåta någon som insett att den bör be om ursäkt, och säger förlåt från hjärtat, har lättare för att bli förlåten än den som inte kommit till insikten att den bör be om förlåtelse.

Zuletastankar