”Man var lite mörbultad när man kom hem”


David Skott är en lovande domare från Trollhättan som förra veckan, för tredje gången totalt under karriären, agerade rättsskipare under Gothia Cup. (Bild: Patrik Karlsson)

Gothia Cup är en fotbollsfest för spelare, ledare och supportrar, men också för domarna. Fotbollsbloggen tog sig en pratstund med en representant för den sistnämnda kategorin, nämligen 24-årige David Skott, som är uppvuxen i Vargön men numera bor i Trollhättan. Han dömer i normala fall i herrarnas division 4.

Vilka matcher hade du hand om under Gothia Cup?
– Jag dömde fem matcher totalt, och alla i P17-turneringen. Jag började med AIK mot Right to Dream från Ghana; det var de som gick och vann hela klassen. Sedan hade vi Helsingborg mot Röda Stjärnan Belgrad, och därefter Elfsborg mot Djurgården, där Alibek (Aliev) var med och spelade. Fjärde matchen var Doncaster Rovers mot Besiktas, och sedan avslutade vi med Kinetic Academy från London mot Gefle.

– Det finns fem steg som domare och man börjar med steg 1. Det här var en steg 3-kurs för mig, och det var jag och sju andra i Sverige som var med i gruppen, för att gå uppåt i serierna hemma. Det var teori, lite regelprov och matcher, som en del i min utbildning. Vi började på lördagen klockan 12 och höll på med teori tills VM-finalen började på söndag kväll. Sedan dömde man två matcher och kollade på varandras genomgångar av matcherna. Måndag och tisdag dömde jag, och sedan avslutades allt på onsdagen. Man var lite mörbultad när man kom hem, haha.

Var det värt det?

– Man fick ju ta en av sina semesterveckor för att göra det, men ja, om man vill komma någonvart med dömandet så är det värt det. Annars får man ju harva vidare i de lägre divisionerna.

Hur var det att döma matcher i P17 Elit?
– Det är ett tempo som man inte är van vid. Det ghananska laget jag dömde på måndagen, och som gick hela vägen, hade två killar som hade spelat U21-landslagsfotboll för Ghana. Så sett var det riktigt hög klass på det, och de sa väl att det låg någonstans runt division 1- eller division 2-nivå. Överlag var det förvånansvärt högt tempo och mycket bolltrillande.

Jag antar att det är väldigt annorlunda jämfört med att döma division 4-fotboll?
– Det kan man väl säga. Men sedan blir det också en annan sorts anspänning eftersom det kanske är 50 personer på läktarna i division 4. Här är det på Heden och det sitter 6 000 på läktarna, det är observatörer som kollar, man blir filmad och går igenom matchen på tv efteråt.

Hur står sig Gothia Cup mot alla andra matcher som man dömer?
– Det är det roligaste på året, inte minst när man har ledigt och kan åka ut till de här lite större elvamannaområdena. Ta bara Kviberg, som har ungefär 30 planer och där man kan stanna vid någon pojkar 12-match och följa den bara för att det är kul att kolla.

Skoftebyn råkade ut för en incident där domaren jagades av planen och polispiket kallades till platsen. Upplevde du något sådant under dina matcher?
– Den nivån blir det inte i pojkar 17 eftersom alla lag är inbjudna och måste sköta sig om de ska få komma tillbaka igen. Jag blåste straff till Doncaster på tisdagen med 20 sekunder kvar av matchen, och den avgjorde så att Besiktas inte gick till A-slutspel. Då blev det livligt såklart, i och med att de ville gå vidare, men det var aldrig på den nivån som med Skoftebyn. Det var hett på planen, men efteråt var det inga konstigheter alls. Det här är ju en Fifa-turnering och man har delagater på plats under alla matcher och de ser till så att allt går lugnt till.

Är du nöjd med din egen insats under turneringen?
– Ja, jag är nöjd. Man lär sig väldigt mycket, särskilt med tanke på att instruktörerna håller en betydligt högre nivå än division 4 i sin vanliga observatörsroll; de sitter kanske i superettan eller allsvenskan. Det blir nya röster som man får höra, men vad de vill att jag ska förbättra lämnar jag utanför, annars får jag höra det när jag springer på Kamratgården nästa gång, haha.

– Det finns i alla fall alltid saker att förbättra, om man säger så. Framförallt var det skönt att höra nya röster; Göran Fredrikssons ord är tomma numera, haha. Nä, men de instruktörer man hade har själva dömt på Fifa-nivå, och då lyssnar man på ett annat sätt. De vet vad som krävs för att ta sig uppåt.

Var det fler lokala domare på plats?

– (Per) Rehnlund var där som instruktör, men Trollhättan är dåliga på att åka dit. Vad kan det ha varit? Fem, sex stycken från Trollhättan och Vänersborg kanske.

Vad har du själv för målsättning med din domarkarriär?
– Division 2 hade varit kul att vara stationerad i, höll jag på att säga. Det blir en helt annan nivå. Sedan tycker jag å andra sidan aattt sedan man lade om fyran och hela seriesystemet så har den blivit väldigt mycket bättre. Fyran är numera en bra serie både att spela och döma, och där finns bara lag med ambitioner. Division 2 hade i alla fall varit kul att få blåsa i hela tiden. Jag har gått på linjen där, och efter den här kursen får man göra ett val och inrikta sig på att antingen vara domare eller linjedomare. Nålsögat är dock lite större som linjeman. För en huvuddomare återstår två steg innan man kan komma in i eliten.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*